I dagens klimat medvetna samhälle uppmuntras vi som resenärer att byta ut transportmedel såsom bil och flyg i utbyte mot cyklar och tåg istället, då det har en positiv påverkan på miljön.
Det uppskattas att ungefär en fjärdedel av världens befolkning reser med tåg och tunnelbana varje dag varav Ca 420 000 av 10 581 643 miljoner invånare i Sverige. Det är fantastiskt hur fort tågindustrin har utvecklats under åren. Från kol-drivna ånglok på 1800-talet till dieseldrivna tåg på 1900-talet och eldrivna tåg idag. Trots att tågindustrin har utvecklats och blivit allt mer avancerad och väl integrerad i det moderna samhället är den ändå inte helt felfri. Förseningar, fullsatta passagerartåg, tecknerska fel och personalbrist har dessvärre blivit ett vanligare problem och har bidragit till en generellt försämrad samhällssyn på tågresor som transportmedel.
Så varför tar jag upp det här kanske ni undrar?
Jag och min fästmö åkte tåg till en Science-Fiction mässa (Sci-Fi World) i Malmö. Att resa med tåg brukar ofta vara lugnt och trevligt (enligt mig) men den här resan var långt ifrån något av det. Vi förbokade inga sittplatser på tåget utan valde att sätta oss där det fanns plats, och tur var det! Tåget var så fullt med resenärer att vi fick tränga oss in bland folkmassan för att få plats ombord. Under hela resans gång stod vi där, tätt tryckta mot varandra likt packade sardiner, där tågets gungande eller minsta rörelse potentiellt resulterade i en armbåge rätt in i revbenen eller en smäll i
bakhuvudet. som om inte trängseln redan var jobbig nog, fortsatte tågpersonal på olika tågstationer (trots protester) att trycka in fler och fler passagerare längs vägen och den redan spända stämningen ombord blev inte bättre.
Olyckligtvis har överbelastning och personalbrist blivit en alltmer vanlig del av vardagen för tågresenärer och det hårdast drabbade är ofta hundägare, föräldrar med barnvagn. det äldre och personer med funktionsvariationer.
”Även om tågfrågan redan är en het diskussionsfråga bland inblandade parter och partier vill jag ändå kasta mitt mynt i hatten. Det är inte en lätt fråga men här är några av mina förslag på hur tågindustrin och ”Tågresor skulle kunna förbättras.”
Fler tågvagnar minskar trängseln
Brist på sittplatser på tågen kan vara en säkerhetsrisk för passagerare såväl som personal, så fler tågvagnar med fler konduktörer och tågpersonal ombord skulle vara en relativ enkel lösning.
Högre lön ökar intresset
Långa arbetstimmar och låga löner är ett stort skäl till att fler lokförare och tågpersonal väljer att sluta till följd av fysisk och psykisk ohälsa till följd av stress, utmattning och ångest. Högre löner och bättre arbetsvillkor skulle också bidra till ett ökat intresse bland ungdomar på arbetsmarknaden och öka den generella säkerheten för resenärer och personal ombord.
Bättre anpassning av tåg och tågstationer för personer med funktionsvariationer
Bättre anpassning eller specialbyggda tågvagnar skulle öka tillgängligheten och intresset för tåg som färdmedel bland äldre och personer med funktionsvariationer. Förbättringar ska till exempel: Högre och tydligare ljud på alla högtalare. Tydliga utrop vid öppning och stängning av dörrar och vilken sida du kliver av på. Specialbyggda platser för rullstolsbundna. Blindskrift och ljud på viktiga platser: kartor, dörrar, trappor, hissar och perronger – bara för att nämna några exempel.
Sammanfattning
Att resa med tåg i dagens samhälle ska vara enkelt, tryggt och roligt för både tågpersonal och passagerare, dock är det tyvärr inte verkligheten vi lever i idag. Jag älskar att åka tåg och hade gärna gjort det oftare om bara den generella tillgängligheten för personer med funktiosvariationer var mer ”lättillgänglig” och att politiker sätter sig ner och tar frågan på större allvar. Om tågresor är framtidens Green-Dream borde det inte tas på större allvar om vi nu ska uppnå klimatmålen och förvandla gårdagens, trista tågresa till en härlig upplevelse alla, oavsett vem, kan se fram emot.
