Hej Andreas. Kan du berätta kort om situationen i Afghanistan?
Afghanistan är ett av världens fattigaste och farligaste länder. Krig pågår i stora delar av landet och människor kämpar för att få sin vardag att gå ihop. Men parallellt med lidandet sker också en massa positiv utveckling. Landet har under de senaste 20 åren gått från att bara ha några hundra tusen barn i skolan till att idag ha ca 7 miljoner i utbildning där ungefär 40% är flickor. För första gången i landets historia växer alltså nu en generation av läs- och skrivkunniga fram, och de är hoppet för landets framtid. Eftersom mobiltäckning nu finns över större delar av landet så kan unga människor lära känna varandra via social media, hänga med i vad som händer i landet och i omvärlden och delta i att påverka utvecklingen. Människor är förstås rädda för vad som kan ske om talibanerna lyckas få mer inflytande
över landet – tex finns en risk att kvinnors rättigheter i så fall uppoffras – men samtidigt är det många som organiserar sig politiskt och i ungdomsgrupper, lärarförbund, barmorskeförbund, aktivistnätverk, kulturföreningar osv som kommer göra sitt yttersta för att inte låta landet ge upp det man trots allt har
uppnått sedan talibanerna föll 2001.
Hur länge har det varit krig i Afghanistan?
Landet har befunnit sig i mer eller mindre krigstillstånd i 40 år nu. 1979 ockuperade Sovjet landet och stred i tio år mot de väpnade motståndgrupperna ”mujaheddin”. När Sovjet lämnade 1989 bröt ett inbördeskrig ut mellan mujaheddingrupperna, som varade tills talibanerna tog över 1996. Ett begränsat krig pågick sen i vissa delar av landet mellan talibanregimen och några av mujaheddingrupperna. Slutligen så invaderade USA landet i slutet av 2001, och sedan dess har talibanerna mobiliserat ett allt starkare väpnat motstånd mot den afghanska regeringen och de internationella styrkorna som finns i landet.
Hur funkar ett krig?
När man ser på krigsfilmer kan man få för sig att krig är ett konstant bombande och ett kulsprutesmatter som pågår oavbrutet. I verkligheten tvingas människor snarare leva med ett konstant hot om att strider kan blossa upp lite då och då. Man försöker få vardagen att gå ihop, handla, jobba, gå till skolan osv, men hela tiden med vetskapen att när som helst kan det smälla. I vissa delar av landet pågår mer ”reguljära strider” där man krigar i flera dagar eller veckor innan det lugnar sig igen. Men i stora delar av landet uttrycker sig kriget mer i termer av att det då och då är en bomb som sprängs
på stan, någon buss som kör på en vägmina, en marknad som drabbas av en drönarbombning, eller, som hänt vår verksamhet, plötsligt dyker det upp militärer på en klinik mitt i natten och skjuter några patienter och sjukvårdare.
Hur länge har du varit i Afghanistan?
Jag kom till Afghanistan 2000 första gången, och har bott i landet i sammanlagt tio år i olika perioder.
Varför är det krig?
Det finns många faktorer som samverkar till att kriget består. Dels är det stormakters intressen av att försöka kontrollera eller påverka landets utveckling, tex Sovjet förr och nu USA men även Ryssland och Kina. Det finns också spänningar och påverkan från grannländer som Pakistan, Indien och Iran. Man kan säga att landet lider av att ha ett strategiskt viktigt läge, rent geopolitiskt, mellan olika maktsfärer som utmanar varandra. Inrikes finns också starka spänningar mellan olika grupper, som delvis förstärkts av utländska intressen. Och här lider landet av att aldrig riktigt ha etablerat en stabil stat som
kontrollerar sitt territorium, så man strider om hur landet egentligen ska utformas och styras.
Slutligen är också en viktig faktor fattigdomen och underutvecklingen.
Det är svårt för ett fattigt folk och ett trasigt samhälle att ta makt över sin utveckling och förhindra
krigsherrar och militärer från att dominera och härja. För en fattig familj kan det locka att låta en arbetslös son gå med i en väpnad milis där han får betalt. Och mitt i all fattigdom har det vuxit fram ett ekosystem av pröfitörer som tjänar på att kriget består. Det handlar om krigsherrar, opium/
heroin-maffian, vapenhandlare, säkerhetsfirmor, religiösa extremister, politiker. Så länge dessa inte ser att de vinner på att det blir fred så bidrar de till att upprätthålla kriget. Hoppet står dels till att omvärlden samsas om hur man ska stödja ett fredligt och utvecklat Afghanistan och slutar underminera
fredförsöken. Och dels till den civila, fredslängtande och alltmer utbildade och organiserade befolkningen, som på sikt får starkare makt över sin egen utveckling och landet politik.
Vad gör du när du är där?
När jag jobbar är jag ofta på kontor men ibland också ute på fältresor på landsbygden där besöker våra olika projekt och de lokalsamhället vi arbetar med och för. På fritiden umgås jag med både afghanska och utländska vänner, vi går ut och äter, spelar musik ihop, går i bazarer. Ibland spelar vi biljard eller går till Kabuls bowlinghall. Min rörlighet beror förstås på säkerhetsläget, när det är spänt och vi bedömer att det finns risk för attacker så är man mer hemma, läser en bok eller tittar på en film.
Vad är din roll?
Nuförtiden är jag generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén (SAK), vilket innebär att jag är organisationens högsta tjänsteman och övergripande ansvarig för vårt arbete i Afghanistan och Sverige. Så jag är baserade i Stockholm, med regelbunda resor till Afghanistan. Tidigare har jag jobbat för SAK med projektledning ute i fält i Afghanistan, och som programchef och landschef i Kabul.
Vad gör SAK där?
SAK arbetar med att stärka utsatta gruppers möjlighet att ta makt över sina egna liv och sin utveckling. Vi jobbar mest bland fattiga på landsbygden, och då främst med flickors, kvinnors och funktionsnedsattas rättigheter. Vi driver byskolor, lärarutbildningar, kliniker, sjukhus, barnmorskeskolor, specialklasser, fysioterapikliniker osv. Vi är en av landets största arbetsgivare med drygt 5 500 anställda varav 99% är afghaner. Under 2018 hade vi ca 90 tusen barn i våra skolor där majoriteten är flickor, och 2,9 miljoner patientbesök vid våra hälsovårdcentraler. Vi jobbar för förändring, och gör allt vi kan för att bidra till att Afghanistan en dag ska vara fritt från fattigdom, våld och diskriminering. SAK är en medlemsorganisation och vi har drygt tre tusen medlemmar över hela Sverige. Man kan engagera sig i våra lokalföreningar och temanätverk, och delta i informationsarbete,
insamling och påtryckning för förändring i Afghanistan.
Spelar du teater eller musik?
Jag spelar trummor och annan slagverk, och även lite gitarr och klaviatur. När jag bodde i Kabul så hade några andra utländska arbetare och jag ett punkrockband, White City. Vi uppträdde på några restuaranger och ambassader i Kabul, men fick också möjlighet att under några veckor turnera på rockklubbar och teaterscener i grannländerna Tajikistan, Kyrgyzstan, Uzbekistan, Kazakhstan och Pakistan. Vår turné hette ”Big in the Stans”, såklart.
