Intervju med Conrandin Weindl

Conradin Weindi jobbar inom länsstyrelsen som arrangör för friluvsliv i Halland och i år 2021 är det ”Friluftslivets år” Men i år vill han lägga större fokus samt uppmärksamhet på personer med funktionsvariationer och deras inkludering i friluftsaktiviteter.

Kan du tala om för oss vem du är och vad du gör?

Jag heter Conradin Weindl och jobbar som friluftsstrateg på Länsstyrelsen sedan 2016. Mitt uppdrag är att utveckla friluftslivet i Halland tillsammans med kommunerna, föreningslivet och alla andra friluftsintresserade.

Hur kom det sig att du ville lägga fokus på människor med funktionsvariationer?

I år firar vi Friluftslivets år i Sverige! Mottot för året är ”Luften är fri” – friluftslivet är till för alla. Men alla grupper i samhället vistas inte lika mycket i naturen – det gäller t.ex. unga, människor som är födda utomlands eller människor med funktionsvariationer. Det vill jag ändra på, eftersom vi alla mår så bra av att vara ute i naturen. Forskningen visar att friluftslivet är bra för vår hälsa – något som alla som njutit av en härlig dag i naturen nog kan hålla med om! Därför kommer de som inte är vana friluftsare att stå i fokus för Friluftslivets år.

Hur och vad har du tänkt göra för att utveckla och förverkliga detta?

Alla ska möjlighet att utöva friluftsliv. Det handlar om att tillgänglighetsanpassa friluftsområden, säkerställa att man kan ta sig dit utan något större besvär eller kostnad och ordna lämpliga friluftsaktiviteter för alla. På den punkten har redan mycket hänt. Det som behöver förbättras är att nå ut med rätt information om dessa möjligheter till berörda.

Ser du några svårigheter eller utmaningar i att förverkliga ditt mål?

Min personliga upplevelse de senaste åren har varit att för många människor med funktionsvariationer har accepterat att de inte är en del av friluftslivet. Steget att ta sig ut i naturen – ut i det ovana – känns ofta alltför stort att ta. Då hjälper det inte så mycket om man får information om att delta i olika aktiviteter. Och jag förstår att det kan kännas svårt och jobbigt – jag har själv upplevt det i andra sammanhang där det tagit mig lång tid att testa något nytt och ovant. Jag tänkte att detta är nog inget för mig, det är bara för de som verkar vara bättre lämpade. Första steget är att erkänna för sig själv att man är sugen på det nya och sedan faktiskt göra det.

Finns det något vi i samhället kan göra som medmänniskor för att hjälpa eller förbättra tillvaron samt tillgängligheten?

Det är så klart otroligt värdefullt om man har anhöriga och vänner som peppar och stöttar, hjälper en att ta första steget. Och det gäller inte bara människor med funktionsvariationer, utan alla friluftsovana. Därför gillar jag temat för Friluftslivets år nu i mars: friluftskompis.

Sedan finns det ju massor av förebilder som kan inspirera. Människor som gjort helt otroliga saker, tagit sig uppför Kebnekaise med rullstol och mycket annat. Det visar vad vi människor är kapabla till, även om oddsen verkar stå emot oss. Men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg: friluftslivet handlar inte om tävling. Det räcker gott att bara vara i naturen, njuta och ta in alla intryck från naturen. Du får gärna ta det hur lugnt som helst!

Finns det saker som du känner att län och kommuner kan göra för att hjälpa de med funktionsvariationer att bli mer aktiva och socialt accepterade inom idrotts och friluftslivet?

På Länsstyrelsen har vi tillgänglighetsanpassad ett antal naturreservat – du kan hitta detaljerade beskrivningar på vår hemsida. Vi anordnar även guidade aktiviteter med fokus på människor med funktionsvariationer. Vi hoppas komma igång med dessa så fort pandemin lättar något och lite större grupper kan träffas utomhus igen. Om du har idéer och synpunkter vore det roligt om du kunde höra av dig till mig. Det är viktigt för oss att veta om vi gör rätt saker och vad vi kan förbättra. Detsamma gäller även kommunerna.

Anser du att det, även i dagens samhälle, fortfarande förekommer stigmatisering kring personer med funktionsvariationer?

Det kan nog bara en person med funktionsvariationer svara på. Mitt personliga intryck är att det inte i huvudsak handlar om stigmatisering, utan att de flesta av oss har fördomar mot det eller de som vi är ovana vid. Därför är det viktigt att umgås med folk som inte tillhör den ”egna gruppen”, lära känna människor med olika bakgrunder. Jag tror att naturen är en perfekt arena för hela samhället att mötas i. Därför är det extra viktigt att människor med funktionsvariationer är en del av detta friluftsmöte!

Tycker du att samhället och fler sporter samt utomhusaktiviteter kan bättre anpassas för de i behov?

Ja, absolut. Här tycker jag att tillgänglighetsanpassningen hos Halmstad Wakepark är ett väldigt bra exempel. Där har de inte bara genomfört fysiska åtgärder, utan de är ett gäng med personer med och utan funktionsvariationer som tillsammans utvecklar hela verksamheten. Du kan göra precis så mycket som du känner för just nu – sitta på bryggan eller testa wakeboarden. Sedan vill jag också tipsa om föreningen HK Vandraren som ordnar fantastiska friluftsaktiviteter i Biskopstorps naturreservat för personer med funktionsvariationer. Jag hoppas vi får se fler sådana initiativ framöver.

Enligt dig själv nu-varför är du en så otroligt häftig person? Skryt så mycket du vill! 🙂

Jag kommer ju från Tyskland men när jag hör denna fråga känner jag mig väldigt svensk 😉

Om någon vill läsa eller lära sig mer av dig eller ditt arbete, var kan de vända sig-sociala medier, etc?

Följ gärna Facebooksidan ”Naturreservat i Halland” där mina kollegor och jag skriver mycket om djuren och växterna i naturreservaten, men även om friluftsliv – både i reservat och resten av den halländska naturen. Sedan blir jag också glad om man kontaktar mig på mejl eller telefon (0102243391) om man har idéer och synpunkter. Bara tillsammans kan vi göra naturen tillgänglig för alla.